Det är ju fantastiskt att jag som är ordblind fått skriva i en bok! Jag gjorde ett häfte om friluftsutrustning också.
Utrustning för friluftsliv
Det första man bör göra när man diskuterar friluftsliv eller ska lämna råd om utrustning är at definiera vad man menar med ordet friluftsliv. Jag menar att motionssport och konkurrensidrott i naturen inte är friluftsliv. Det är inte heller friluftsliv när naturen används som en arena för allehanda tekniska påfund.
NATUR FÖR VÅRA BARNBARN
Friluftsliv är ett osjälviskt liv i naturen, då man upplever sin samhörighet med och har medansvar för naturen. Det är ett samliv med naturen på naturens villkor. Friluftsliv ska bedrivas på ett sådant sätt att våra barnbarn kan uppleva naturen så som jag själv upplever den. Jag får alltså inte förbruka natur utan bara bruka den.
”Det är alls ingen mening i att bara läsa och höra talas om intressanta ting - gör själv - med egna händer - det är det som är charmen!”
En friluftsutrustning är inte bara så enkel, allsidig och praktisk som möjligt, den ska även vara tillverkad av naturmaterial.
KLÄDERNA
Det viktigast i utrustningen är kläderna man har på sig. Deras främsta uppgift är att hålla kroppsvärmen på en naturlig nivå. Detta klarar ylle bäst. Har man ylle närmast kroppen kan man stanna och beundra en utsikt eller studera kartan en stund utan att frysa. Ull (ylle) har den egenskapen, att den värmer även i fuktigt tillstånd. Detta är viktigt då man lätt blir svettig när man bär ryggsäck. Ryggsäcken pressar det fuktiga plagget mot ryggen och man blir lätt kall. S¨Såväl strumpor, underkläder, luva som vantar bör vara i ren ull. Väljer man också skjorta, tröja och byxor i ull, är man väl rustad mot kyla. Över detta har man vindtäta bomullsplagg som anorack, vindbyxor och yttervantar.
”Den som ej älskar också stormen och regnet och mörkret går blott omkring som en turist i det vykortsbanalaste av liv.”
/Ingeborg Lagerblad
Att ull har en förmåga att värma, t.o.m. i genomblött tillstånd, har människorna vetat sedan före järnåldern, men en övertro på vetenskapen har gjort att vi glömt det. Fråga morfar eller farfar!
Vi trodde också att vattnet förblev rent trots att vi tippade avfall i det (vissa tror det fortfarande).
UTRUSTNING FÖR HARMONI MED NATUREN
Även i de fortsatta valen av material i frliluftsutrustningen måste man ha klart för sig vad som är friluftsliv. Själv har jag tillverkat min ryggsäcksram i trä och sytt matpåsar i skinn, smörask i näver samt en näverkont, tovat sockor och en väst av ull. Allt för att få en harmoni med naturen och den glädje det ger, både att tillverka och använda det man själv gjort. Därtill är det lätt att laga och det blir inte omodernt.
Är du, som tar din bil in in naturen, hänger på dig nylonryggsäcken med aluminiumram, spänner på plastskidorna och åker iväg i det av snöskoter färdigpreparerade skidspåret, värmd av konstfiberpälskläder, är du medveten om att du medverkar till ödeläggelse av den natur som du själv söker få uppleva?
Under vårt vardagliga liv har vi svårt att undvika en medverkan till att öknarna breder ut sig över allt fler landområden och att oljehinnan sluter sig allt tätare samman och hindrar planktontillväxten. En prostitution av alla forsar och förorening av lufthavet som gör sig märkbar genom fiskdöda sjöar och smutsig snö långt in i de mest otillgängliga och avlägsna fjälltrakter.
FRILUFTSLIV - ETT STEG MOT FÖRÄNDRING
För dig som inte vill delta i denna utveckling är friluftslivet ett första steg mot en förändring. Att genom friluftslivet få förnyad livsglädje, nya värderingar som utmärks genom en samhörighets- och ansvarskänsla med naturen. Dessa nya värderingar medför gärna, att en ny livsstil växer fram även i vardagstillvaron.
Att köpa utrustning av naturmaterial, som lämpar sig bäst för den sortens liv i natur som är kännetecknande för friluftsliv, är ingen lätt uppgift. Men det går.
Lämpliga kläder leta man efter i arbetarbodar, bodar för begagnade läder och i gamla ekipieringsaffärer samt hos FFV (överskottslagren). Sovsäckar och tält i bomull kan köpas i t.ex. England. En fabrik i Norge ska börja sy utrustning i bomull. En skidfabrikant i Sverige gör tvärt om: från att ha tillverkat vallningsfria träskidor övergår nu fabriken till att sätta en slitsula av plast på skidorna. Detta trots över trettio års erfarenhet av träskidor och stor efterfrågan på dessa.
När det gäller mat finns det alternativ till den frystorkade. Gå in i en hälsokostaffär och titta. Använd fantasin! Torkad mat och bönor, frön och liknande läggs i blöt i förväg eller/ och kokas i termos för att spara på energi och tid.
LITTERATUR
När jag själv gjort saker i naturmaterial har jag haft hjälp av en del böcker:
SY AV SKINN, Ulla Haneklau NÄVERSLÖJD, Katarina Ågren och Karin Lundholm AV NÄVER OCH ROT, Eva Nilsson ENKLA KLÄDER SOM MAN KAN SY SJÄLV, Kerstin Lokrants UTE och MERA UTE, Torvald Wermelin
I ” mestre fjellet” nr 21, utgiven av Norsk alpincenter a.s., kan du läsa om en jämförelse mellan ull och konstfiber. I samma tidskrift, nr 24, görs en jämförelse mellan träskidor och plastskidor. Argaladeis tidskrift”Friluftsliv - en livsstil” ger i varje nummer tips om både sysselsättning och utrustning. I de olika årgångarna av ””Tidskrift för Västerbotten” och ”Sydsamisk slöjd” finns det mesta om gamla hantverk.
DET FRIA SPÅRET
Jag avslutar med ett citat från Ove Anderssons artikel i Turist nr 2/78 som ytterligare får belysa utvecklingen och då särskilt skidans.
”Hur länge sen var det du själv trampade ett skidspår rätt in i skogarna, ett spår som går dit du vill - till alla skidors obestämda mål. Har du glömt bort den mödan och charmen för alla isiga kommunala elljusspår. I så fall - tänk om - och minns vad du en gång ville med din skidutflykt. Om det var tävlingsflåset du ville få i takt eller om det var vinteskogens stillhet och naturupplevelsen du sökte. Det ena behöver inte förta det andra men nu tycks pryl- och teknikraseriet ha stakat ifatt även den enklaste formen av skidutövning, den att med skidorna som medel söka upplevelser och rekreation i ett insnöat vinterland. I färdigpreparerade spår på färdigpreparerade skidor staka vi oskuldsfullt in i den färdigpreparerade vinterturistens skepnad - stöpt i internationell standard - passande i alla vintersportbås, lätthanterlig och lättmjölkad. Som gammal skidluffare önskar jag denna utveckling en tid av bakhalka.”
Jag instämmer!
GÖRAN HELLBERGH, studera på HNA - Norges högfjellskole. Specialiserar sig på utrustningsfrågor. Använder själv helst naturmaterial till sin utrustning.
http://www.naturliv.nu
